Sydtoppen, Nordtoppen och intressanta texter

Sedan år 1880 har mätningar genomförts på Sveriges högsta berg Kebnekaise. 
Glaciären som utgör Sydtoppen har smält rekordsnabbt i juli och
i augusti 2018 blev för första gången Nordtoppen officiellt Sveriges högsta punkt. 
Men året efter, den 2 augusti 2019, visade en mätning
att Sydtoppen var 10 cm högre än Nordtoppen. 

En månad senare, den 3 september 2019, gjordes en ny mätning,
just innan Sydtoppen på grund av snö skulle börja att bli högre. 

Mätningen visade att Sydtoppen var 1,2 m lägre än Nordtoppen.
Nordtoppen består av berg och når 2 096,8 meter över havet. 
Sydtoppen har fast berg till cirka    2 060 meter över havet, 
och är täckt av en cirka 40 meter tjock glaciär. 

Färsk information den 5 september 2019: 

Kebnekaises Sydtopp drygt en meter lägre än nordtoppen

•                    5 september, 2019
•                    Artikel från Stockholms universitet
•                    Ämne: Miljö

Vid den årliga mätningen av Kebnekaises Sydtopp som genomfördes den 3 september,
mättes höjden på Sydtoppen till 2095,6 meter – det vill säga
1,2 meter lägre än Nordtoppens 2096,8 meter.

Mätningen utfördes av forskare från Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet,
med en GPS som har en noggrannhet på några centimeter.

– Detta är den lägsta höjden som uppmätts någonsin. Under de senaste 50 åren
har höjden på Kebnekaises sydtopp minskat med 24 meter,
säger Gunhild Ninis Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet och
ansvarig för mätningarna.

Kebnekaises sydtopp är en glaciär som minskar i höjd på grund av det varmare klimatet.
Sydtoppens höjd varierar cirka tre meter mellan sommar och vinter.
Normalt är toppen som högst i maj och lägst i september.
Nordtoppens högsta punkt består däremot av berg och är stabil.
På sikt kommer Nordtoppen att bli Sveriges högsta punkt året runt.

Kontakt:
Gunhild Ninis Rosqvist, professor, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet,
070-229 34 04, ninis.rosqvist@natgeo.su.se

Tarfala forskningsstation, 072-7155039

---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Sydtoppen kommer fortfarande att vara den naturliga toppen för många besökare, 
eftersom Nordtoppen kräver en helt annan kompetens och utrustning. 

Nordtoppen är en riskfylld och otillgänglig topp som bara riktigt erfarna bör ge sig på. 
För att nå den krävs en passage via toppkammen med ca 400 höjdmeter brant stupande ned på båda sidor. 
För att säkert passera mellan topparna krävs personlig säkerhetsutrustning som sele, hjälm, rep, isyxa och stegjärn med mera.
Kebnekaises Sydtopp kommer även i fortsättningen vara den högsta topp som är möjlig att bestiga utan specialistkunskaper. 
”Prestationen och upplevelsen att stå på den toppen blir inte mindre för att Nordtoppen eventuellt är högre. 
Den som står på Sydtoppen och ser den väg som leder till Nordtoppen kommer troligen vara
utomordentligt glad att man inte ska gå vidare”, säger Marit Sarri, Platschef på STF Kebnekaise Fjällstation.
Sydtoppen kommer troligtvis att växa till sig igen om det snöar mycket under vintern 
vilket betyder att topparna sannolikt kommer att turas om att vara högst under året.
 
Läs mer på Svenska Turistföreningens hemsida:
https://www.svenskaturistforeningen.se/aktuellt/sverige-har-en-ny-hogsta-punkt/

Kontakta STF Kebnekaise Fjällstation för guidade turer till Sydtoppen:
https://www.svenskaturistforeningen.se/anlaggningar/stf-kebnekaise-fjallstation/

Datum: 15 augusti, 2019
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 
Nedan från Wikipedia:  https://sv.wikipedia.org/wiki/Kebnekaise

Kebnekaise, enligt äldre stavning även Kebnekajse (av lulesamiska giebnne (kittel) och gájsse (hög och spetsig fjälltopp),
på nordsamiska Giebmegáisi, modernare, av svenskan påverkad form, Giebnegáisi)[2],
är Sveriges högsta berg och utgörs av ett bergsmassiv i Kiruna kommun, Norrbottens län (Lappland).

Bergsmassivet har två huvudtoppar.
Nordtoppen har fast berg till 2 096,8 meter över havet och är kal på sommaren.
Sydtoppen har fast berg till cirka 2 060 meter över havet, och
är täckt av en cirka 40 meter tjock glaciär, som är Sveriges enda toppglaciär.
Historiskt har glaciären på Sydtoppen gjort denna till Sveriges högsta punkt.
Under 2000-talet har dock avsmältning av glaciären sänkt höjden 
med i genomsnitt en meter per år, enligt mätningar av Tarfala forskningsstation.
Under 2018 prognostiserade ett antal mätningar att Sydtoppens glaciär från den 1 augusti 2018
skulle vara lägre än Nordtoppen,[3] och mätningar som genomfördes den 5 augusti 2018
bekräftade att Sydtoppen då var ca 30 cm lägre än Nordtoppen.[4][5][6]

Mätningarna ansågs inte vara tillräckligt precisa, men nya mätningar efter smältperioden 2019, den 3 september, bekräftade att Sydtoppen då var 1,2 meter lägre än Nordtoppen.^[7]

En deltagare på Tarfala forskningsstation nämnde att en helikopter gjorde mätningar och 

Sydtoppen var då 10 cm högre än Nordtoppen den 2 augusti 2019. [källa behövs]

Kebnekaisemassivet har också en mängd sekundära toppar och ett 40-tal glaciärer,
vilket gör området till det glaciärtätaste i Sverige.


Området runt Kebnekaise har länge varit bebott av nomadiserande samer.
Första bestigningen skedde 1883 och 1907–1908 byggdes Kebnekaise fjällstation,
som är utgångspunkt för de flesta bestigningar av berget.
Toppstugor för skydd nära toppen finns också.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Nedanstående är kopierat från boken ”Detta är Kebnekaise” av Tore Abrahamsson, 1987:

Toppglaciären på Kebnekaise Sydtopp. Den enda toppglaciären i
Sverige, i regel snötäckt, vilket underlättar bestigning av Sydtoppen. 

Sprickor finns. Övre delen är brant och stor försiktighet är alltid
nödvändig. Kammen till nordtoppen är vissa år en vass isegg som
inte bör beträdas utan stegjärn, här kan också sprickor tvärs över
kammen uppträda.

Höjden på Sydtoppen kan variera i och med att den är en glaciär som
är underkastad klimatets växlingar. Glaciärens tjocklek på toppen
uppskattades år 1987 till cirka 40 meter.


Björlings glaciär. Östra leden går över glaciärens södra del på en
markerad snökam, strax ovanför tungan mot Kitteldalen.  Sprickor
finns, i regel snöfyllda. Glaciärens centrala delar är ofta tidigt barsmälta
med synliga sprickor och brunnar. I övre delen mot Storglaciären
finns djupa och farliga sprickor. Björlings glaciär är farlig och bör
inte beträdas av oerfarna vid sidan av kända stråk. Östra leden över
glaciären rekognoseras regelbundet och är inte att betraktas som farlig.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Ur "Svenska glaciärer" av Bolin Centre for Climate Research

https://bolin.su.se/data/svenskaglaciarer/kebnekaise.php

Kebnekaises Sydtopp

Nordtoppen har fast berg till 2 096,8 meter över havet och är kal på sommaren.
Sydtoppen har fast berg till cirka 2 060 meter över havet, och är täckt av en cirka 40 meter
tjock glaciär, som är Sveriges enda toppglaciär. 
Den 8 augusti 2014 var Sydtoppens höjd 2097,8 meter över havet.
Den 5 augusti 2018 var Sydtoppens höjd 2096,5 meter över havet, alltså 30 cm lägre än Nordtoppen. 
Den 2 augusti 2019 var Sydtoppens höjd 2096,9 meter över havet, alltså 10 cm högre än Nordtoppen.

Den 3 september 2019 var Sydtoppens höjd 2095,6 meter över havet, alltså 1,2 m lägre än Nordtoppen.

I våra kartböcker har vi under 1900-talet sett hur höjdvärdet för Kebnekaise har sjunkit från 2123 till
2111 och nu under 2000-talet har Lantmäteriet sänkt den officiella siffran till 2106 meter över havet.
Vi kan därför ställa oss frågan hur högt egentligen Kebnekaisefjället är?

År 1880 höjdbestämdes Sydtoppen för första gången av kartografen G.W. Bucht med lite olika
metoder. Han kom fram till höjden 2135 meter över havet, vilket var högst i landet och ledde till en
första bestigning redan år1883 av geografen Charles Rabot. En senare utförd analys av 1880-års
inmätning visar att höjden troligen överskattades med drygt 20 meter, dvs i verkligheten höll ett
ganska normal värde för 1900-talet. År 1902 mättes den in på nytt av kartografen P.G. Rosén från
fjället Larkimvaare strax söder om Nikkaluokta. Höjden bestämdes nu till 2123 meter över havet,
vilket blev en officiell höjd. När höjden mättes på nytt 1947 upptäcktes ett fel i en av längderna som
användes 1902, så denna höjd korrigerades till 2121 meter över havet och den nya officiella
höjdsiffran efter 1947 års mätning var 2117 meter över havet. Toppen mättes sedan in vid några
ytterligare tillfällen under 1950-talet och sedan 1968 har den mätts in i stort sett varje år vid samma
tillfälle, i början av augusti.

Sydtoppen täcks av en liten glaciär vars botten ligger 2060 meter över havet och höjden bestäms av
hur mycket snö som kommit under vintern och hur mycket som smälter av under sommaren. Höjden
är därför olika vid olika årstider. Den är högst i maj just innan smältningen kommer igång och lägst
när sommaren övergår i vinter, vilket normalt sker i september. Skillnaden mellan vinter- och
sommarhöjder är 2–3 meter.

Under sviter av år när vi har haft snörika vintrar och svala somrar så har toppens höjd ökat. Sedan
1960-talet har toppens höjd visat en viss eftersläpning med väderleksförhållandena. Skälet till detta
är att den behöver några år på sig att bredda sin bas för att kunna bli högre. Det behövs alltså ett
antal kalla somrar för att få den att växa. Under de tre sista decennierna av 1900-talet varierade
toppens augustihöjd mellan 2110 och 2120. Därpå följde den varma inledningen av 2000-talet och
toppen nådde nu höjdvärden som var lägre än den någonsin varit under 1900-talet. Det går det inte
att förklara enbart med att det var varmt och torrt, för det har det även varit under perioder tidigare.
Skillnaden är den att ismassan nu har minskat så mycket att en varm sommar får en större effekt på
höjdvärdet än den fick tidigare när isen var större och bredare.

Under tidigare varma perioder sedan istiden har toppen troligen varit bortsmält, eller åtminstone
betydligt lägre än dagens höjd. Strukturer i istoppens sida kan tolkas som att den varit helt borta och
därefter byggts upp ganska raskt. Det finns också antydningar om att den har legat lite längre
söderut tidigare, vilket är logiskt eftersom bergsavsatsen blir bredare söderut. Detta är naturligtvis
bara spekulationer, men den viktiga informationen är att det syns att isens form och storlek inte har
varit konstant med tiden.

Våren 2008 radarmättes istoppens tjocklek. Berggrunden visade sig vara mycket flack och den ligger
på ca 2060 meter över havet. Isens mäktighet var vid mättillfället 46 meter. Toppen på höjden var
sommaren 2013 knappt 2100 meter över havet, dvs knappt 3 meter högre än Kebnekaises Nordtopp
som ligger 700 meter från Sydtoppen. Under flera decennier kommer vi nu få vänja oss vid att
Sydtoppen och Nordtoppen alternerar som Sveriges högsta punkt. Högst punkten kommer då ibland
att vara 2097 meter över havet och Sydtoppen kan med tiden komma att hamna på en blygsam
fjärdeplats efter Sarektjåkkå och Kaskasatjåkka i rangordningen av Sveriges högsta fjälltoppar.

Varför bryr vi oss då om vilken av Kebnekaises toppar som är högst? När ett nytt höjdvärde har
uppmätts har det gått direkt ut i media varje år. "Sydtoppens hälsotillstånd" har ingen som helst
betydelse för vattenflödet från fjället. Och om vi ser på glaciärerna runtomkring så kan man se
oerhört mycket mer dramatiska förändringar som har mätbara effekter på vattenflödet från området.
Rabots glaciär har blivit 300 meter kortare mellan 1980 och 2010 och förlorat över 30 miljoner
kubikmeter is. Man skulle kunna bygga 12 Cheopspyramider av denna volym, men det är ingen
nyhet. Det är bara en i raden av tecken på ett varmare klimat som vi hör om varje dag. Sydtoppen
berör oss däremot för att den är estetiskt tilltalande och många har bestigit den. Framförallt är dess
förändring en målande beskrivning av vad som sker i vår natur. Vi behöver inte ta till metaforer för att
man ska begripa vad som sker. Sveriges vackra högsta punkt smälter sakta ner i ett klimat som blir
allt varmare.